Fan vad dåligt

Fan vad dålig jag var under tisdagsträningen med klubben, avhängd två gånger. Båda gångerna i backar. Sen orkade jag inte ta ett par förningar på slutet. Jag hade ju tänkt köra Åstorpsloppet. Det är knappast någon idé om man är så här dålig. Därmed missar jag två mål med årets säsong dels att fullfölja en riktig tävling och dels att vara i utbrytning i en sådan. Jag vann i alla fall skyltspurten.

Grafen från lagtempot

Grafen från lagtempot såg ut så här, för dåligt att jag bara låg på hård träning i mitten, lovar att jag ska ta i mer nästa gång.

Malmös snabbaste lag

Efter debaclet förra gången vid onsdagsspurtens lagtempo var var vi kanske inte så laddade som vi borde vara. Dessutom saknade vi de flesta av våra tävlingscyklister eftersom det krockade med Örestads Allianstempo. Efter att ha kört ikapp första laget efter bara några kilometer började jag känna mig mer och mer taggad. Mannen med den dyra cykeln tog brutalt hårda förningar och efter att chansat över Klågerupsvägen såg vi Team Solde, som startade två minuter innan, framför oss. Sakta men säkert jobbade vi oss ikapp dem och körde om dem innan Östra Kattarp. Benen brann ganska rejält nu men det var ju bara en liten nedförsbacke och spurtrakan kvar, jag fick lida lite till. Vi gick i mål på den snabbaste tiden i onsdagsspurtens världshistoria. Tack Peter, Mårten och LG.