DMI och hammaren slog till

Eftersom André hade cyklat Slimmingebacken dagen innan så var ju jag tvungen att inte vara sämre idag. Under veckan hade DMI, som vanligtvis brukar vara något pricksäkrare än SMHI, lovat sol och 3 meter per sekund under söndagen. Det var ju konstigt när det regnade och var blåsigt ute hela rundan. Men det gör ju inte så mycket egentligen eftersom träningspasset blev lite hårdare än det var tänkt, mer om det lite senare. Men man blir ju lite bekymrad åt de danska skattebetalarnas vägnar, hur svårt kan det vara?
Vi blev åtta som begav oss iväg över Nevishög, Genarp, Häckeberga och bort mot Slimmingebacken. Dagen till ära hade vi också besök av Joakim Lundh från Åstorp. Ordföranden vek ner sig redan innan Genarp och vände hemåt. Det var årspremiär för mig uppför denna sköna backe och jag lite nyfiken på hur benen skulle svara. Det kändes sådär. Jag får väl skylla på att jag körde med vintercykeln, det gjorde Petter också som körde med crossen trots detta var han först över den lilla knycken på slutet av backen innan han vände neråt i backen för att hämta med sig eftersläntraren Fredrik. En som inte körde vintercykel, får vi hoppas, var Christian som vanligt körde med sina 404:or och Superrekord växlar.

Efter Slimminge var det dags för nästa lite längre backe, men inte lika brant, uppför Stora Dörröd.

Här visade sig nog hammaren för första gången men den slog inte riktigt till.

Efter ett kort stopp vände vi hemåt över Häckeberga, Assartorp, upp mot Hyby mot Torup. Nu slog hammaren till med full kraft mot vår gäst Joakim som tvärdog. Vi har nog alla varit där och vi vet alla hur det känns. Framför allt är det inte det minsta kul. Men då vet man ju i alla fall att man har tagit ut sitt max under dagens träning, så man kanske skulle köra in i väggen lite oftare.